Börjar sakta men säkert må bättre!
Men har fortfarande ibland denna olust känsla som griper tag i mig och det vrider till i magen, men den kommer mer sällan nu och jag kan faktiskt tänka lite positivt ibland?!
Varje månad samma visa efter mensen...... ibland mer och ibland mindre men alltid samma känsla av hopplöshet och värdelöshet och tomhet: Hur länge orkar man???
Man vet ju att det går över efter någon dag men när de känns som tyngst tror man att det ska va för alltid.
Haft två kvällar då jag legat och snurrat och inte somnat förrän klockan varit nästan 12 (sent för mig som börjar jobba 06:00...), och tror att det är en kombination av oro och fullmåne.
Men har märkt att är det nåt som påverkats under denna resa så är det sömnen. Hade i stort sett aldrig sömnsvårigheter förrut och nu är det nästan någon gång i veckan när det är som mest??!!
Det börjar närma sig helg och resa hem till föräldrarna och träffa bror och hans barn.....Såg ju fram emot det himla mycket förra veckan och börjar väl återigen att hitta tillbaks till den känslan sakta men säkert, men i söndags va bara tanken på det för mycket...... Jag vet ju att jag vill så gärna träffa allihopa och att de här hjärn spökena kommer försvinna, är ju en himla skillnad bara idag mot i söndags så innan fredagen är det nog ingen fara. Självklart kommer det vara lite spänt men det är ju bara för att det är så länge sen jag träffade dom nu......
Nej det kommer bli bra och spännande ska det verkligen bli!!
Och sen efter helgen har jag mitt besök hos Dr O. att se fram emot och sen veckan efter första besöket hos kuratorn, så nu händer det ju grejer!!
Inte tid att deppa ihop nu, bara tid att leva och försöka va positiv och se frammåt!!
känns så otroligt skönt att veta att det finns någon som känner precis som jag! kram
SvaraRadera