Home sweet home

Hemma igen efter "ägg plocks" äventyret och det känns riktigt skönt att vara hemma.....
Sov visserligen gott på hotellet inatt men det tar på krafterna rejält den behandlingen man fick idag och sen bilresan på det....

Nu sitter jag med värme dynan på magen, som är spänd och öm!
Gjorde ju ONT att plocka ägg men kostigt nog bara på höger sida. Började på höger sida och när det gjorde så inni hel... ont fick jag mer morfin, men blev inte mycke bättre dock, däremot vänster sida kändes ingenting?? Kanske morfinet börjat värka ordentligt då??
Sen va man rejält snurrig i bollen så det va tur vårat rum va nära behandlings rummet annars hade jag väl svimmat innan jag hunnit till sängen.....
Låg och vilade/halv sov en timme ungefär sen kändes det så pass bra så jag fick i mig lite fika.

Trots allt gick det smidigt tycker jag med knappt nån väntetid förutom då jag vilade av mig värsta "ruset".

Resultatet blev bättre än jag förväntat mig, totalt 15 ägg??!! Inte konstigt man varit lite spänd....
Och som det verkade va spermierna bra så det blir ingen ICSI.
Återförande blir på onsdag 13:20 om dom nu inte ringer innan då förstås......
Men av 15 chanser tycker man ju att nåt borde ta sig iallafall?!

Just nu känner jag mig rätt tom, trött men nöjd. Tom i dubbel bemärkelse kanske?!
Men känns grymt skönt och lättande att det värsta (i mina ögon) är nu gjort!! Självklart kommer det säkerligen bli grymt jobbigt att vänta sen men det är iallafall inget jobbigt och smärtsamt ingrepp som ska göras. Än på ett tag iallafall kan man hoppas......

Äggstinn!!!

Jo man börja känna sig rejält äggstinn nu...
Men det är nog rätt befogat tror jag. Gjorde vul idag och höger äggstock hade 10 äggblåsor och vänster 3.
Nu är det bara o härda ut i 4 dagar till så bli det ägg plock på måndag.....
Känns självklart en aning nervöst men mest av allt ändå skönt och lättande att man nu har ett datum!
Och hotell är bokat så på söndag rullar vi uppöver....
Ska bli spännande!

Uppdatering!

Jo jag lever men det känns på både psykiskt och fysiskt det här behandlingen....
Det blev 20 dagar med synarela och av det blev det 15 dagar huvudvärk, vallningar, ångest/oro!!! Och med denna ångest och oro kommer all tvivel. Jag har nog gått igenom allt dessa dagar och även tvivlat på allt!! Jobb, barn, förhållande....... Som tur va har jag kommit fram till samma sak varje gång, det är bara hjärnspöken och ångesten som gör att jag tvivlar!! Nej usch och fy!! Aldrig mer nedreglering!!!
Nu har jag sprutat 4:e gången ikväll och sakta men säkert börjar jag komma fram ur mörkret....
Men hela den här pressen och stressen runt det hela gör att jag ändå kan känna lite ångest och få lite hjärtklappning ibland, men hoppas och tror att det ska bli lite lättare att hantera. Svårt att veta om det är biverkningar av hormonerna som hänger kvar delvis oxå, för kan fortfarande få små vallningar.
Tog blodprov i dag så får väl höra på måndag om det ska bli nån ändring av dosen.

Ringde även min kurator idag och bokade en tid 3 juli, veckan efter eventuellt äggplock och det känns tryggt att veta att man har den tiden. Känner att jag behöver hjälp med hur jag ska hantera alla tankar som snurrar i huvet.
Det jobbigaste har varit att jag tvivlat så mycket när jag mått så här dåligt!! Hur jag helt plötsligt kan tvivla på saker som jag varit så säker på hela tiden?? Har ju aldrig tvivlat på min och sambons förhållande men under den här tiden har allting verkligen ställt på sin spets. Såna konstiga tankar??!! Precis som att hela min framtid måste bestämmas när jag mår som sämst??
Jag måste verkligen lära mig att inte tänka på såna känsliga saker när jag har ångest. Man kommer ändå aldrig fram till något vettigt då....

Nej jag ska tänka positivt nu, när detta är gjort kommer jag att vara starkare och vårt förhållande starkare!! Även om det känns jobbigt och bara skit så kommer det bli bättre!!!