Har haft några pissiga dagar denna vecka..... Natten efter förra inlägget låg jag vaken i det närmaste hela natten?! Kanske blev 1 timmes sömn.... Tankarna bara snurrade runt i huvet, hjärtat rusar och ångesten tar över.....
Jag brukar kunna må lite dåligt ibland men denna gång spann tankarna vidare och jag fick ångest över ångesten.
Jag är inte så hemma på det här med ångest men av det jag kännt dessa dagar är det bara skit med ångest. Vad man än tänker på, om det så är den kommande sommaren eller nåt annat som man i vanliga fall ser fram emot, så känns det bara jobbigt och motigt. Man går omkring som i en bubbla och känner sig bara helt tom inombords. På jobbet ser man till att ha fullt upp hela tiden så man slipper tänka...
Nu kändes det som det blev föör mycket dagen efter "vaken natten" och jag kände att jag behövde hjälp och stöd hur jag ska tackla situationen när det går så här långt.
Sagt och gjort provade jag att ringa min kurator men hon hade inte telefon tid förrän om några timmar, så då ringde jag min världens bästa mamma!
Känner mig så trygg och lugn efter jag pratat med henne för hon är alltid så förstående och vet vad hon ska säga för att få mig lugn. Hon sa att hon kände igen sig i det jag berätta och att hon kunde få så innan mens förrut, dvs att allt känns bara skit och ett mörker, men att det går ju över bara mensen kommer igång.
Troligtvis har det blivit extra mycket för mig nu på sistone med allt som händer både privat och på jobbet så det där mörkret blev extra mörkt denna gång.....
Hur som helst kändes det mycket bättre av att prata med mamma men ringde iallafall min kurator på hennes telefontid. Förklarade min ångest och hur läget va. Hon hade inga tider på ganska lång tid framöver men jag fick hjälp över telefon istället. Jag ville ju mest ha lite råd om hur jag ska tänka/göra då denna ångest kommer bla på kvällen när jag ska sova då.....
Fick en del kloka och lugnande ord från henne och så skickade hon hem papper på hur man ska "möta" ångesten. Och så lovade hon mig att jag inte skulle bli inlagd på nån psykklinik pga ångest utan det va väldigt vanligt när man hade mycket inre och yttre stress och istället för att få ångest över ångesten skulle man föröska acceptera den istället. Står en massa kloka saker i papperna jag fick så nu är det bara och ta fram papperna om jag känner att det håller på spåra ut....
Mår som sagt mycket bättre nu och har fått sovit 2 nätter i rad. Mensen drog igång ordentligt igår oxå och det är säkert hormonerna som lugnat ner sig en aning tillsammans med att jag börjat tänka lite annorlunda.
Nu blev det ett långt inlägg men det kan vara skönt att kunna gå tillbaks och läsa ifall man hamnar i nåt mörker nån gång. Läsa att det kan faktiskt gå över och det inte kommer vara för resten av livet.....
Oj oj livet är då inte lätt alla gånger men det kanske måste vara det ibland för då uppskattar man verkligen livet då det är bra!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar