Bättre....

Jo det känns lite bättre nu även om det händer att jag får en klump i magen ibland men nu vet jag att det bara att acceptera och att det kommer gå över. Blir ju bara sämre och långvarigare om jag försöker över analysera orsak osv.....
Än har det inte gått en hel dag utan den där klumpen men får man den känslan i kroppen en gång om dagen en liten stund är ju det inget mot att gå hela dagarna och fundera/analysera och må dåligt?!

Hade besök i helgen av min mamma och det gjorde riktigt gott för mig!! Blev nästan som en hel helg med terapi och det är såå skönt att prata med mamma för hon vet hur hon ska få mig lugn....
Man tror väl att livet ska vara en dans hela tiden och mår man dåligt över nåt tror man att det kommer vara så för alltid.....
Är väl kanske inte så konstigt att efter dessa 2 år av i stort sett ständigt press och krav måste ju ge konsekvenser?! Har ju i stort sett levt bara för det här med att det ska bli ett barn under dessa 2 år och nu när man börjar koppla bort från det känns det ju så tomt?! Känns som man glömt bort hur det är att leva "normalt"??

MEN hur trist det än kan kännas ibland så känner jag att det sakta men säkert börjar bli bättre, så snart ska jag nog vara tillbaks på banan igen!! :)